Arlanda Jets – Början i moll och finalen i dur

Vår artikelserie om “Säsongen 2011 i backspegeln” går vidare. Den här gången tittar vi närmare på Arlanda Jets säsong som länge var riktigt tung. Avslutningen var dock väsentligt bättre och det finns möjligheter för att vi kan få se ett helt annat Jets på planen 2012.

Artikeln finns tillgänglig direkt här i inlägget men vi rekommenderar starkt att ni också öppnar den PDF-länk som finns. PDF-versionen är späckad med statistik och innehåller också några av Cecilia Håkanssons fantastiska bilder, fyllda med action från säsongen. Du hittar fler bilder på Cecilias hemsida. Bilder från 2011 hittar du på Cecilias Facebooksida.

 

Klicka nedan för att läsa PDF-versionen (för att öppna dokumentet behöver du ha Adobe Acrobat Reader installerat)

Arlanda-Jets.pdf

+++++++++++++++++++++++++++++++++

Arlanda Jets

Början i moll och finalen i dur
Arlanda Jets säsong 2011 var inledningsvis besvärlig. Laget var länge Superseriens stryklag men några förstärkningar i seriens sista omgångar, bland dem framför allt NFL-meriterade Aki Jones, gjorde att säsongen trots allt slutade positivt. Det finns också all anledning att hålla koll på Jets under offseason. Faller bitarna på plats kan Arlanda mycket väl komma till spel 2012 med ett klart konkurrenskraftigt lag.

Arlanda kom till spel 2011 efter att ha tvingats till kval de två föregående säsongerna. Man etablerade en långsiktig plan för att ta
laget tillbaka till toppen. Som ett led i den planen och i syfte att öka engagemanget i truppen och få ett lag där alla satsade helhjärtat, införde sportchefen Stefan Axelsson strikta krav på träningsnärvaro för dem som ville spela i A-laget. Följden blev att flera etablerade spelare fick svårt att kombinera sportslig satsning med jobb och privatliv och istället valde att spela med det nyupprättade B-laget.

Även om man kom till spel med Superseriens till antalet minsta trupp fanns det ändå en positiv känsla i organisationen. Som enda lag i serien satsade man på två amerikanska coacher i form av Rik Parker och BD Kennedy och de tuffare kraven innebar bra intensitet och kvalitet i träningarna. Men även om det fanns ett uttalat mål att bli ett topplag på sikt var förväntningarna inför säsongen 2011 lite oklara. Som enda lag i serien hade lagledningen inget uttalat mål att nå slutspel. Kanske insåg man redan från början att 2011 riskerade att bli lite av ett mellanår.

Tung start på säsongen

Våren var också tung för Arlanda. Säsongs-premiären mot Stockholm var ganska signifikativ för hur det såg ut. Arlanda spelade med mycket hjärta och höll matchen jämn i en dryg halvlek. Faktiskt låg man bara under med en touchdown långt in i tredje kvarten. Men turnovers, svårigheter att hålla liv i drivarna samt trötthet när nyckelspelarna tvingades dubbla gjorde att Stockholm kunde koppla ett klart grepp och vinna säkert med 34-6.

Förlusten mot Stockholm följdes av två stora förluster mot Örebro och Carlstad. När laget efter en vilovecka mötte Örebro för andra gången såg det dock annorlunda ut. Inte minst tack vare vare Johan Tisanders 102 yards på marken lyckades Jets hämta in ett 14-0 underläge och nå ett oavgjort resultat.

Det förbättrade spelet fortsatte veckan efter mot STU. Jets förlorade visserligen mot Northside Bulls men gjorde ändå sin bästa offensiva insats för året med 224 offensiva yards. Matchen stod och vägde en bra bit in i fjärde kvarten innan STU kunde säkra segern. I våravslutningen mot Tyresö var man dock återigen chanslösa. Tyresö vann mycket komfortabelt med 30-0 bland annat efter att ha tagit tillvara på fyra turnovers från Jets.

Bristande linjespel orsak till problemen?

Jets gick till sommarvila utan seger och med bara fem gjorda touchdowns på sex matcher. Den kanske största anledningen till magra resultatet var bristerna i lagets linjespel. På offensiva linjen tappade man redan inför säsongen spelare som Mattias Lind, evighetsmaskinen Fredrik Flyghed och Fabian Weldeborn, en av landets bästa på positionen och nominerad till årets linjeman 2010.

När sedan toppspelaren August Eriksson och intressante rookien Mattias Söder skadades tidigt under året och det dessutom dröjde flera matcher innan importen Nick Danielson kunde ansluta, hade tränarstaben svårt att lappa ihop en slagkraftig linje.

Luckorna på linjen syntes tydligast i passningsspelet där alternerande quarterbackarna Pontus Blomgren och Christoffer Dessezar konstant sattes under hårt tryck och fick ta emot mycket stryk. Under våren släppte linjen till elva sacks, mest i serien, och motståndarnas passrush ledde därutöver till många scrambles, ofullständiga passningar och framstressade interceptions. Svårigheten att etablera passningsspelet gjorde det mycket besvärligt att skapa first downs vilket innebar att Jets defense fick slita ont och spela oerhört mycket.

Även på defense hade Arlanda problem med linjespelet. Jonas Söderberg och lovande Max Wigge slet som galärslavar i mitten av linjen men mattades av att tvingas spela mycket och även dubbla i många matcher. Lagets ends, oftast Rosevelt Kamara och Tobias Pettersson, lyckades emellanåt utnyttja sin kvickhet och skapa tryck men hade, problem att kontinuerligt kunna sätta press på motståndarnas quarterback. Svårigheterna i linjespelet gjorde det än mer utmanande för linebackers och defensiva backar. Gång på gång kunde motståndarna hitta fria löpvägar åt sina runningbacks eller se sin quarterback plocka sönder Arlandas pass coverage.

Starka individuella prestationer

Även om resultaten under våren helt klart inte blev vad laget hoppats på förhand kunde ändå lagledningen glädjas åt flera positiva individuella insatser. Runningbacken Johan Tisander hade en mycket fin vår och sprang för närmare 300 yards, femte bäst i hela Superserien, med ett urstarkt snitt på 5,7 yards per carry.

Defensivt gjorde flera spelare mycket bra insatser. Duktige förstaårssenioren William James missade de första omgångarna på grund av skada men var därefter en tacklingssäker sista utpost i Jetsförsvaret. Linebackerduon Otto Möller och rutinerade Joakim Jonsson gjorde mycket stabila insatser och fanns båda två på tio-i-topp listan över tacklingar vid sommaruppehållet. Christoffer Dessezar visade att han är en riktigt atletisk spelare genom att ha statistik som quarterback, runningback, receiver, returner och cornerback.

Blytung höstpremiär

Svårigheterna för laget fortsatte efter sommaruppehållet. Höstpremiären mot Carlstad på hemmaplan blev ett riktigt bottennapp. Offensivt skapade man bara tre first downs, varav en på penalty, och man kunde inte skrapa ihop mer än 50 offensiva yards. Defensivt var det lika ihåligt. Jets gav upp nästan 500 yards och sju touchdowns.  

Efter matchen mot Crusaders hade Jets ett speluppehåll på tre veckor. Lagledningen såg till att utnyttja tiden på bästa sätt. Inom ramen för sitt stora integrationsprojekt rekryterade man NFL-meriterade Aki Jones som förutom att arbeta med och motivera ungdomar på glid också förväntades stärka defensiva linjen. När villkoren för att spela i A-laget i samma veva förtydligades kände flera Jets-veteraner att de trots allt kunde få ihop vardagsliv och Superseriespel. Ärrade veteraner som linjespelarna Fredrik Flyghed och Fabian Weldeborn, runningbacken Mikael Öhman, receivern Nick Elman samt linebackern Tobias Yström anslöt alla till truppen.

I matchen mot Tyresö den 27 augusti blev Arlanda utskåpade rent resultatmässigt men siffrorna dolde en del positiva tendenser. Jets lyckades till exempel bygga säsongens kanske bästa drive när man på 11 spel avancerade 75 yards. Driven avslutades med en touchdown från Johan Tisander. Defensivt lyckades man stoppa Tyresös springspel. Royal Crowns avancerade bara 29 yards på 24 försök. I sanningens namn ska sägas att Hampus Hellermark vilade den här matchen och det hade säkert blivit en annan matchbild med honom på planen. Inte desto mindre var detta första gången sedan säsongspremiären som Jets kunde stoppa motståndarnas springspel. Tyresö spelade dock mycket bra i luften och när Simon Almgren dessutom tog två returer för touchdown och även Tyresös defense gjorde poäng drog det iväg till mycket säker seger för Royal Crowns.

Tre raka segrar!

Veckan därpå mot STU hade dock bitarna ramlat på plats. I en svårt defensiv match lyckades man vinna säsongens första seger efter ett iskallt field goal av Wiktor Lindström med bara sekunder kvar på klockan. Effekten av förstärkningarna syntes tydligt. Offensiva linjen gav sin quarterback tillräckligt med tid. Christoffer Dessezar hittade rätt med 11 av 15 passningar varav fem till comebackande Nick Elman. Därmed behövde defense inte spela fullt så mycket som tidigare. Anförda av Aki Jones, som hade sju tacklingar i matchen, höll man ihop försvaret. STU scorade bara på ett av tre besök i red zone.

Framgångarna fortsatte mot Stockholm i sista omgången. Trots att Stockholm producerade 349 offensiva yards mot Arlandas 182 var det Arlanda som tog hem matchen. Defense spelade återigen bra i avgörande lägen och Aki Jones var återigen otroligt viktig på linjen. Man tog också hand om bollen. För första gången under säsongen lämnade man planen utan att ha gett upp en turnover. Passningsspelet fortsatte att fungera och Dessezar hittade Nick Elman med två långa passningar för touchdowns.

Sista matchen för året, kvalmatchen mot Uppsala 86ers, slutade även den med seger för Jets. Passningsspelet var återigen svagt men vad gjorde det när Arlanda kunde springa för mäktiga 300 yards i matchen. Defensivt stängde Jets ned all form av springspel från Uppsalas sida. Uppsalas kvicka kortpassningsspel som varvades med långa passningar ställde dock till problem och det var först en bra bit in i andra halvlek som Arlanda kopplade vinnargreppet.

Utsikter inför 2012

”Början i moll och finalen i dur”, strofen från Evert Taubes ”Rosa på bal” stämmer väl in på Arlanda Jets säsong 2011. Visserligen slutade man sist i serien men säsongens sista matcher visade att Jets har en stomme som absolut går att bygga vidare på. Mycket hänger förstås på vilka som kommer till spel 2012 och lagledningen står inför några viktiga beslut.

Ett första beslut blir hur man gör med quarterback. Arlanda har spelat med svenska quarterbacks de senaste två åren men kanske kan det vara aktuellt med en amerikansk import för 2012. Både Pontus Blomgren och Christoffer Dessezar har visserligen visat att de kan flytta på bollen om de får tid av linjen. Men samtidigt är båda två viktiga i andra delar av spelet. Blomgren är en av lagets bättre receivers och Dessezar är mycket viktig för Jets passförsvar och dessutom en bra returspelare. Kanske kommer lagledningen att bedöma det som intressantare att Blomgren och Dessezar fokuserar på dessa roller 2012.

Bästa uppsättningen skillspelare på flera år

Om Pontus Blomgren spelar receiver 2012 innebär det att Jets kan ha en starkare receiveruppsättning än på flera år. Blomgren, Elman och Magnus Lagerborn håller samtliga god Superserieklass och ger Arlanda gott om alternativ. Det blir också intressant att se hur många spelare från Jets duktiga U19-lag som tar steget upp. Laguppställningen på hemsidan innehåller inte mindre än tio receivers/defensiva backar som nu växt ur juniorlaget.

På runningbackpositionen ser det mycket bra ut inför 2012. Johan Tisander hade ett fenomenalt första år som runningback och borde rimligen kunna bli ännu bättre med rutinen från i år under bältet. Mikael Öhman fortsätter hålla mycket hög nivå med sin tuffa, orädda spelstil. Juniorspelaren Alfonz Baburin har potential och testade på seniorspel redan i år. Det blir roligt att följa honom om han väljer att ta steget upp. Förstaårssenioren Jonathan Boklund hade ett godkänt debutår i högsta serien. Det blir mycket intressant att se vad han och Saman Asad, Jets främsta arbetshäst under året, kan göra 2012 om de får kontinuerlig hjälp av offensiva linjen.

Potential för rejält förbättrat linjespel

För offensiva linjen blir avgörande för om Jets ska kunna utmana i Superserien 2012. Givet att alla alternativ kommer till spel finns det en hel del att bygga på. Rikard Hellgren, August Eriksson och Fabian Weldeborn håller hög klass och har samtliga synts i landslagsspel de senaste åren.

Talangfulle Jesper Johansson spelade sporadiskt under 2011 men har mycket potential. Flera linjemän växer ur U19-laget. Christian Reyes Romero och Sebastian Karsten fick känna på Superseriespel redan i år och dessutom finns gigantiske Lukas Johansson som en möjlighet.

Man ska förstås inte heller räkna bort chansen att superveteranen Fredrik Flyghed finns med i laget 2012. Flyghed, åldersmässigt
mitt emellan konfirmationen och pensionen, spelar fortfarande på Superserienivå. BD Kennedy kan ha ett mycket intressant material att jobba med 2012.

Kan man behålla Aki Jones?

Defensivt jobbar lagledningen på att försöka behålla Aki Jones. Lyckas man betyder det väldigt mycket för hela defense. Jones är inte bara en väldigt bra spelare utan har också förmågan att lyfta sin omgivning. I och med att han drar på sig dubbelblockeringar ger det också utrymme för övriga på defensiva linjen. Rosevelt Kamara, en av Jets främsta passrushers, gjorde två av sina 3,5 sacks under de matcher Aki Jones fanns med på planen.

Kamara och pålitlige Jonas Söderberg lär fortsätta vara viktiga kuggar på linjen. I övrigt får Jets hoppas att duktige Max Wigge finns med även nästa år. Wigges medverkan kan dock bero en del på hur det går för Djurgården i arbetet med att återetablera ett seniorlag. Även på defensiva linjen finns chansen att Arlanda förstärks från tidigare U19-spelare. Benjamin Egbudiwe betraktas ofta som ett framtidsnamn och Egbudiwe växer nu ur Jets U19-lag.

Solid grupp linebackers

Linebackerkåren ser mycket stark ut med etablerade namn som Joakim Jonsson, Otto Möller och Tobias Yström. Förstaårssenioren Wiktor Lindström gjorde en fin säsong med 30 tacklingar och kommer säkert att bli än bättre nästa år. Om Jets får ihop alla förstärkningar på defensiva linjen kan det också innebära att Tobias Pettersson kan flytta hem till linebackerpositionen och slippa spela defensive end. Skulle dessutom Andreas Fjäll, nominerad till Årets linebacker 2010, finnas med på heltid nästa säsong har Jets en mycket solid grupp linebackers med både djup och spets.

I secondary lär William James och Christoffer Dessezar fortsätta spela avgörande roller. James och Dessezar kompletteras främst av Arvid Sangaré, Patrik Johansson och Björn Rådeström, som spelade bra under 2011. Moe Kadhodai och Alexander Zisopoulos skadades under 2011 men kan förhoppningsvis finnas med på planen 2012. Kadhodai är en erkänt duktig safety och Zisopoulos utmärkte sig i ett par matcher med ett fränt och tufft tacklingsspel. Även den här lagdelen kan få förstärkningar från juniorlaget.

Från stryklag till slutspelslag?

Säsongen 2011 slutade med mycket positiv energi för Arlanda och det finns klara möjligheter att Jets kan mönstra ett mycket spännande lag 2012. Utmaningen för lagledningen är att få juniorspelarna att verkligen ta steget upp till A-laget, något som tidigare visat sig vara svårt, och förstås att motivera så många veteraner som möjligt att spela vidare.

Skulle man hitta en lösning och ha kvar Aki Jones betyder det mycket och det blir väldigt intressant att se hur man väljer på quarterback positionen. Blir det en andra import eller fortsätter man att satsa svenskt? Nästa säsong kan bli mycket rolig för Jets. Steget mellan att vara stryklag och slutspelslag behöver inte vara så stort.

 

Missa inte nästa del i artikelserien om 2011 års säsong:

Stockholm Mean Machines – Generationsväxling gav säsong med toppar och dalar

Comments